Elva grader norr om ekvatorn, vid den afrikanska västkusten hittar du det lilla landet Guinea Bissau. Landet är stort som Småland och har 1,7 miljoner invånare. I huvudstaden Bissau bor 332 000 invånare.
Landet var koloniserat av portugiserna från 1500-talet fram till 1974. Därefter följde 40 år av inbördeskrig, dikaturer och militärkupper. Nu har läget stabiliserat sig och idag styrs landet av ett demokratiskt valt nationellt parlament med president José Mario Vaz i spetsen.
Guinea Bissau var en del av den så kallade slavkusten under 1500- till 1800-talen. Många av de slavar som fördes över Atlanten till bland annat plantagen i USA hämtades från den här regionen. När slavhandeln upphörde blev landet en stor spannmålsleverantör till Portugal och Europa. Idag är den stora exportnäringen cashewnötter. Guinea Bissau är ett av världens fattigaste länder. Bruttonationalprodukten uppgick 2009 till knappt 1 600 kronor per invånare, i Sverige uppgick samma år BNP till 374 600 kronor per person.
Att resa i Guinea Bissau är bitvis något av en utmaning. Det finns ungefär 40 mil dåligt asfalterad väg, resten är vägnätet består sandvägar utan underbyggnad eller avrinning. Detta får till konsekvens vägnätet knappt är farbart under regnperioden då 3 000 mm regn bokstavligen spolar bort stora delar av vägarna. Det finns inget järnvägsnät och landet har en flygplats, belägen i huvudstaden Bissau.
Befolkningen i Guinea Bissau är ung, medelåldern är 18,8 år (2002). Medellivslängden är 47 år. Den höga spädbarnsdödligheten är en starkt bidragande faktor till den låga medelåldern; elva procent av alla barn som föds i landet avlider under sitt första levnadsår. Hälften av alla barn dör för fem års ålder. Detta till trots växer landets befolkning.
Merparten av befolkningen är animister, det vill säga man tror att naturen är besjälad. 40 procent är muslimer och 10 procent kristna. I vissa områden blandas religionerna till en.
27 olika folkgrupper, som talar lika många olika språk, bor i landet. Det officiella språket är portugisiska, men de flesta talar crioulo (en blandning av portugisiska och afrikanska språk) och något lokalt stamspråk. Få talar engelska. Ungefär 40 procent av befolkningen är läs- och skrivkunnig.
På landsbygden lever man oftast ett traditionellt familjeliv vilket innebär att en man har flera hustrur och ibland 20-25 barn. Familjerna bor i traditionella hyddor. Om familjens ekonomi är lite bättre lägger man plåttak på hyddan annars är det gräs- och stråtak som gäller.